Djurgårdsfamiljen står i startgroparna till någonting som fått benämningen Superveckan. Under den här perioden ställs vårt fotbollslag mot topplaget Malmö FF, ärkerivalen aik samt fjolårets allsvenska vinnare, IFK Norrköping. Det krävs inga högskolepoäng för att räkna ut att de här matcherna betyder mycket för oss alla.

Vi bestämmer inte hur spelartruppens uppladdning ska se ut, vilka spelare som startar, vilka som byts in, vilket spelsystem vi ska använda eller vilka taktiska förändringar som görs i halvtid. Vi tror att ni fattar. Vi har helt enkelt inte ett skit att säga till om när det gäller det sportsliga. Därför ska vi också strunta i det och fokusera på det vi faktiskt kan påverka. Nämligen det som händer på läktaren.

Det råder ingen tvekan om att hur vi supportrar presterar på läktaren faktiskt påverkar spelarna på planen. Vi har ett antal gånger demonstrerat att det är möjligt att sjunga in en boll i mål.

Vi supportrar är navet i föreningen, det är vi som får föreningen att leva och överhuvudtaget faktiskt existera. Se bara vilken ljudkuliss vi skapar match efter match, på såväl hemma- som bortaplan. Eller vilka otroliga tifoarrangemang vår tifogrupp presenterar säsong efter säsong. Inget utav detta skulle vara möjligt utan ideellt arbetande supportrar som varje dag, året runt, drar sitt strå till stacken. Tillsammans skapar vi en helhet, tillsammans skapar vi någonting jävligt bra. Vi ska vara stolta över oss själva, men aldrig helt nöjda.

Det är inte många som förstår varför man väljer att lägga ner så pass mycket tid, pengar och energi på den här grejen. Efter en i raden av alla de senaste derbytorskarna har vi tittat oss själva i spegeln och undrat detsamma. Varför utsätter man sig för detta?

Faktum är att de flesta av oss mår både psykiskt och fysiskt dåligt efter vissa förlorade fotbollsmatcher. Det kanske låter märkligt för en som inte förstår, men vi kan må dåligt i flera dagar. Men det tar dock aldrig särskilt lång tid innan engagemanget kommer tillbaka. Stoltheten blir som en påminnelse om vad som driver oss. Inom varje supporter finns en stolthet, en stolthet över att få vara en del av någonting större än en själv. Det är precis den där stoltheten som samtliga Djurgårdare måste plocka fram inför den kommande Superveckan.

Oavsett slutresultat på planen ska alla på övre och nedre etage av Sofialäktaren kunna lämna de här tre matcherna med stolthet och ärligt kunna säga till sig själv att man gav allt man kunde för DIF. Genom att fullständigt släppa loss på läktaren och ösa på bevisar vi för hela fotbollssverige, men framförallt oss själva, att vi är bäst i Sverige.